Kalasvärme

Till de största skatterna i mitt liv räknar jag den brokiga skaran av vänner. Jag känner mig verkligen privilegierad som känner så många mysiga kosmostomtar, skrönande sköningar och lustiga lirare...alla med sin egen stil och sitt eget sätt att vara bäst.

En av de bästa och mest långvariga fyllde 50 i helgen och bjöd till fest.
Det blev en helt underbar kväll med massor av folk (sköna typer har sköna vänner!) god indisk mat och en lagom portion förvirring.

Och musiken - musiken!  Eva är musiker, liksom sin sambo Maikel. Hennes röst och hennes sånger har alltid lyckats vrida om hjärtat på mig, på ett alldeles särskilt sätt.
Och nog lyckades hon få mig att gråta även denna kväll, två gånger till och med, genom att spela gamla favoritlåtar (detta som hämnd för att jag tidigare avslöjat hemliga böjelser ur vårt gemensamma förflutna inför alla på festen) När hon spelar Anders F Rönnbloms Drömde i sin egen speciella version,  flyttas jag 25 år tillbaka, till stjärnklara sommarnätter på Visingsös sandstränder.

Och Once  med Eva och Maikel ger ett ganska nyligt minne:

Jag sitter i vårt rum på sjukhuset. Sambon är nere hos vår lilla dotter, 9 månader gammal, som ligger i respirator på intensiven. Hon har svåra problem med andningen och ingen vet hur det ska gå för henne. Fast hon är nedsövd sedan en vecka tillbaka så turas vi om att sitta hos henne, aldrig lämna henne "ensam". Nu är det min tur att gå upp på rummet och "vila", i den mån det nu går. Vi är som bedövade, orkar inte släppa in så mycket känslor utan försöker bara överleva en stund i taget. Jag slår på datorn, öppnar Facebook. Ser att Eva lagt upp ett nytt youtubeklipp, öppnar det. De första raderna landar rakt i magen :  "Hey babe, can I breathe, when my chest is covered...och jag kan inte värja mig mot tårarna som plötsligt flödar fritt...

Eva är en kvinna som, liksom jag själv, aldrig bangat för att kasta sig in i saker utan att tänka så mycket. Då finns såklart alltid en risk att hoppa i galen tunna vilket vi båda prövat grundligt och väl...det är fantastiskt hur många galna tunnor det FINNS här i världen!   Men denna underbara människa har alltid hittat sätt att ta sig vidare, ständigt vidare. Utan att bli bitter och snål, men ständigt i en ännu bättre version. 

Generös, varm och modig. Och jäkligt rolig!

En kardullers tårtäterska
 
 
Den stora uppslutningen av vänner på kalaset, och all värme från dem gentemot födelsedagsbarnet, talar sitt tydliga språk: detta är en människa som berör. Många.
Jag är jätteglad att få vara en i den skaran!
 
(ps, tårtan var lika delikat som den ser ut!)